en melodi, en melodisk magi



Det är vid de där svarta och vita små tryckbara, rektangulära tangenterna som det skapas magi.
Den sortens magi som man bara känner om man spelar.
Trycker, lyssnar, trycker, lyssnar, avvaktar, spelar, lyssnar
Och det som bildas är precis som just melodisk magi. 
Det kan man också känna om man lyssnar. 
Inte om man hör, bara när man lyssnar riktigt noga. 
Det där så kallade pianot är nog min bästa vän. 
Det känner nog hur alla mina känslor åker från hjärtat eller hjärnan,
färdas med blodet ut i fingertopparna. 
hamnar där när jag vant trycker ner mitt finger på en vit, sedan en vit igen och sedan en svart tangent.
En melodi, en melodisk magi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0